Sökresultat

Coup d'état är franska och betyder ”ett (plötsligt) slag (anfall) mot en stat”. En statskupp definieras som ett snabbt maktövertagande som strider mot de gällande reglerna för regeringsskifte. Ofta genomförs statskupper med våld av någon del av landets egen krigsmakt. Statskupper löper som en röd tråd genom historien och kan studeras utifrån en rad olika frågeställningar. Hur såg exempelvis de inb

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/coup-detat - 2025-10-01

Begreppet natur kan i sin vidaste definition syfta på all levande materia, från den subatomiska till den kosmiska. I andra sammanhang avses idén om den av människan orörda miljön i form av växter, djur och landformer. Människan har länge intresserat sig för relationen mellan sin egen art och andra arter. Detta framgår på såväl grottmålningar och hällristningar som i senare tiders konst och littera

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/djur-och-natur - 2025-10-01

Sigmund Freuds Die Traumdeutung (1900; Drömtydning, 1927) blev ett genombrott för den psykoanalytiska tolkningen av drömmar. Freud såg drömmen som en väg till det undermedvetna, som uttryck för våra mest intima tankar, rädslor eller önskningar. Att tolka drömmar psykologiskt är dock relativt nytt. Historiskt har drömmen inte främst behandlats som ett inre motiverat fenomen, utan som en erfarenhet

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/drommar - 2025-10-01

Att allt som har hänt i det förflutna inte är historia blir ofta tydligt när det kommer till Finland, eller gamla Östsverige. Forskare och författare har på senare tid börjat uppmärksamma okunskapen om den svenska östhistorien. Studier av de finska förbindelserna kan behandla att från frågor om 1600-talets försvenskning eller stormaktstida generaler till 1800- och 1900-talens historia om revolutio

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/finska-forbindelser - 2025-10-01

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av riksdagen. Detta datum har utsetts till Sveriges nationaldag. Gustav Vasa har ett tungt symbolvärde och har därtill spelat en viktig roll i Sveriges historia. Gustav Vasa eller Gustav I (1496-1560), var riksföreståndare 1521–1523 under det pågående befrielsekriget, och kung av Sverige 1523–1560. Gustav tillhörde Vasaätten, en svensk adelsätt som möjl

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/gustav-vasa - 2025-10-01

Att studera krig handlar inte bara om att studera krigshandlingar. Krig är en del av kulturhistorien. Sverige har definierats som en militärstat i äldre tid och förutsättningarna är goda för nydanande forskning. I slutet av 1690-talet var den karolinska krigsmakten färdigbyggd. I Sverige fanns det 25 000 indelta fotsoldater, varav 7 000 i Finland, samt 11 000 ryttare uppsatta av rusthållare, varav

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/i-falt - 2025-10-01

Kärlek är viktigt på många olika sätt, inte bara för enskilda individer utan även för staters sammanhållning. Giftermål mellan kungligheter och högreståndspersoner hade i äldre tid oftast en politisk sida. Giftermål ingicks för att knyta politiska allianser och bevara makt inom vissa dynastier. Dramatiken i ämnet gör även att en del kärleksaffärer gått till historien och fortsatt att väcka fascina

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/karlekshandel-friarstrat - 2025-10-01

Ordet lyx kommer från latinets luxus, och syftar på saker som egentligen inte är nödvändiga: excesser, överflöd, överdrifter. Med en sådan definition kan lyx innefatta en mängd fenomen. Varje tid tycks ha haft sina lyxdebatter. Kommentarer till lyx och överflöd kan dyka upp i ibland oväntade sammanhang, som exempelvis i 1695 års svenska psalmbok, psalm 309, ”Ack! Herre Gud i höjden bor”. Sjunde st

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/lyx-overflod - 2025-10-01

Människan måste äta för att överleva, och mat handlar också för flertalet människor i världen, då som nu, om att överleva. Maten har därmed en helt avgörande roll i världens samhällen, och genom att kontrollera tillgången på mat kan den mäktige kontrollera en befolkning. Samtidigt kan maten vara en källa till njutning, sällskapsliv och religiösa ritualer. Genom att studera kokböcker och recept är

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/mat-dryck - 2025-10-01

Människans avlelse är en historia som handlar om såväl liv som om död. Barnafödandet är inte riskfritt, varken för modern eller för barnet. Därtill spelar varje tids värderingar och kulturella praktiker en viktig roll i sammanhanget: vem får föda och är varje liv som föds till världen lika mycket värt? I världsreligioner, konst och litteratur spelar också berättelser om människans avlelse en centr

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/manniskans-avlelse - 2025-10-01

God hälsa och frihet från sjukdom har alltid spelat en viktig roll i människors liv. Läkekonst och medicin är inte bara ett fält för utbildade läkare. Alternativ medicinering har en lika lång historia som läkarvetenskapen, och gränserna dem emellan är inte heller knivskarp. Det svenska begreppet huskur fångar väl in behandlingsmetoder som ordinerats utan inblandning av en läkare. Huskurer går ofta

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/medicin-hushall - 2025-10-01

Roparna och andra rörelser inom folkväckelsen kan ses som exempel på sociala rörelser, det vill säga en typ av organiserat kollektivt handlande som syftar till att åstadkomma samhällsförändring utan att använda traditionella politiska metoder. I äldre tid organiserade sig många människor i religiösa rörelser vilka ofta drevs av färgstarka individer med en särskild förmåga att väcka människors käns

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/predikningar-rop - 2025-10-01

Prognoser möter vi nästan dagligen. Ordet prognos härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap och betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Förutom väderprognoser förekommer exempelvis försäljningsprognoser och medicinska prognoser. Behovet att förutspå ett händelseförlopp tycks finnas i alla samhällen, och då handlar det ofta om mer än att förutspå morgondagens eller veckans

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/prognoskonst - 2025-10-01

Från historisk tid kommer den mest detaljrika kunskapen om resor från så kallade reseskildringar, det vill säga från litterär berättelser om genomförda resor. Variationerna inom denna materialtyp är stora och inom forskningen talar man därför om olika genrer av reseskildringar, allt från resedagböcker till loggböcker. Spår efter människors resor hittar vi även i dokument som tullregister, skeppsli

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/resor - 2025-10-01

Alla platser har en historia, men vem är det egentligen som skriver den? I samband med att allt starkare stater växte fram i Europa under 1600-talet blev det viktigt för dessa att vinna legitimitet hos sina befolkningar genom att skapa en föreställd gemenskap, en idé som länkade samman varje individ till de styrande och till territoriet. Nationer uppstod, inte sällan på bekostnad av andra regional

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/skane - 2025-10-01

Enligt många bedömare står svartkonsten stark i vår tids populärkultur. En svartkonstnär brukar definieras om en trollkarl eller häxa som ägnar sig åt svart magi i syfte att besvärja onda andeväsen, för att döda, manipulera eller förstöra. Om svartkonst idag främst handlar om att kittla vår fantasi och skapa spänning åt berättelser, kunde fenomenet vara långt allvarligare i äldre tid. I en handskr

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/svartkonst - 2025-10-01

Frågor om utbildning och uppfostran har i våra dagar nått den högsta politiska dagordningen och utbildningspolitiken framställs ibland som ett slagfält för idéer om människan och framtidens samhälle. Synen på uppfostran kan variera, men oftast är det barn som avses när det gäller uppfostran. Frågans ställning visar sig även genom att de flesta stora tänkarna i historien har en uppfattning i frågan

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/utbildning-uppfostran - 2025-10-01

Att lära sig att tyda handskrift tar tid. Stilar är individuella men det finns också generella drag som är representativa för vissa tidsperioder. Här nedan återfinns handskriftsprov från fyra olika sekler. Samtliga prov är hämtade ur Universitetsbibliotekets specialsamlingar. Klicka på länkarna så kommer du till sidor med såväl originaltext som transkriptioner. Till höger hittar du lästips om du v

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi - 2025-10-01

  Sammanfattning: Drottning Margareta besvarar en fråga från systern med make (Märta och Svante Sture) om de kan komma på besök till Gripsholms slott. Det går för sig, svarar hon, om det sker inom den närmaste veckan, före nästföljande (andra) söndag; så länge vet drottningen nämligen att kungen kommer att stanna kvar på Gripsholm. (Brevet återfinns i De la Gardieska arkivet, Historiska Handlingar

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1500-tal - 2025-10-01

Sammanfattning: Del av brev från förvaltaren Sven Bengtsson på gården Artsjö i Finland, till dess ägare, Arvid Forbus. Behandlar en seglats och proviant som lastats på skeppet. Daterat 28 april 1664. (Brevet återfinns i De la Gardieska arkivet, Topographica Finland, vol. 28, 1664-04-28) Transkription: Höghwälborne Nådige Herre H Rigz Rådh och General/ Stormächtigh befordrare etc./ Eders Eccell:ttz

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1600-tal - 2025-10-01